Under de senaste 40 åren har satelliterna blivit allt mer avancerade och kan nu fylla många olika funktioner.
De flesta rymdfarkoster som skjuts upp med den europeiska Ariane-5-raketen används för telekommunikation – TV, digitalradio, internet, video och telefoni. De ägs vanligtvis av stora internationella företag.
De flesta andra rymdfarkoster ägs av regeringar och rymdorganisationer som ESA. Många av dessa används för vetenskaplig forskning.
Under de senaste 25 åren har ESA:s rymdfarkoster flugit förbi Halleys komet, gått in i omloppsbana runt Månen, Venus och Mars samt utforskat den avlägsna delen av universum. År 2005 landade sonden Huygens på Saturnus måne Titan. År 2014 kommer Rosetta att bli den första rymdfarkosten som går in i omloppsbana runt en komet och landar en sond på dess yta.
SOHO och fyra Cluster-rymdfarkoster har visat hur solen fungerar och hur den påverkar vår planet. ERS-satelliterna och Envisat har undersökt alla aspekter av jorden, från istäcken och hav till ozonskiktet och markanvändningen.
En ny serie Earth Explorer-uppdrag lanserades 2009. Satelliter som GOCE, SMOS och Cryosat kommer att öka vår förståelse för jorden och hur mänsklig verksamhet påverkar naturen. En serie Sentinel-satelliter kommer snart att skjutas upp för att i detalj kartlägga land och hav.
Vår vardag har förändrats tack vare Meteosat-vädersatelliterna. Under de närmaste åren kommer Europa att skjuta upp en ‘konstellation’ bestående av 30 satelliter, kallad Galileo, för navigering och exakt positionsbestämning var som helst på jorden.
Även USA, Ryssland och vissa europeiska länder har militära satelliter i drift. Dessa används av försvarsmakterna för kommunikation, varningar om missiluppskjutningar och för att spionera på fiendens trupprörelser.
