I mars 2002 återfördes Hubble-rymdteleskopets solpaneler till jorden. Efter åtta år i rymden var de av ESA tillhandahållna panelerna översållade med nedslagskratrar med en diameter på upp till 8 mm.
Kraterna bildades av snabbt rörliga fragment av rymdskrot. Eftersom de rör sig snabbare än en kula kan till och med en liten färgflaga orsaka allvarliga skador på ett rymdfarkost. I slutet av 2003 spårades omkring 10 000 skrotdelar. Bland dem fanns uttjänta rymdfarkoster, gamla raketsteg och några verktyg som tappats bort under rymdpromenader.
Många fler föremål är för små för att kunna registreras. Det kan finnas en halv miljon föremål med en diameter på 1–10 cm – men ingen vet det exakta antalet. ESA arbetar med rymdskrotproblemet på olika sätt. Columbus-laboratoriet på den internationella rymdstationen kommer att skyddas av en särskild skärm.
ESA-forskare i Tyskland och Nederländerna för en förteckning över alla kända objekt som kretsar kring jorden. De använder dessa uppgifter för att studera rymdskrot och ge förvarningar om eventuella kollisioner.
Information om rymdskrot tillhandahålls av en radarskanner i Tyskland och av ett ESA-teleskop på Teneriffa i Spanien. ESA arbetar dessutom för att ingå internationella avtal i syfte att minska rymdskrotet och öka säkerheten vid rymdfärder.
