ESA för barn

2000-talets Columbus

Interior view of the European Columbus laboratory
Interiörbild från det europeiska Columbus-laboratoriet
Öppna bilden

År 1492 upptäckte en liten flotta under ledning av den genuesiske sjöfararen Kristoffer Columbus Amerika. Nu, över 500 år senare, ska en andra Columbus – uppkallad efter honom – ge sig ut på ännu ett upptäcktsuppdrag.

Om allt går enligt planerna kommer rymdfärjan Atlantis att lyfta från Florida den 7 februari 2008 med Europeiska rymdorganisationens (ESA) laboratorium Columbus ombord. Två dagar senare kommer laboratoriet att levereras till den internationella rymdstationen (ISS), klart för installation på modulen Harmony vid stationens främre ände.

Columbus laboratory final hatch closure in NASA's Space Station Processing Facility
Slutlig stängning av luckan till Columbus-laboratoriet i NASA:s anläggning för förberedelse av rymdstationen

”21st century Columbus” är ett av de viktigaste europeiska bidragen till ISS. Denna aluminiumcylinder väger nästan 13 ton och är cirka 6,8 meter lång och 4,5 meter bred – ungefär lika stor som en Londonbuss. Flera astronauter från ESA och andra rymdorganisationer kommer att kunna arbeta sida vid sida i en miljö där de kan arbeta i kortärmad tröja inne i modulen.

Columbus interior is ready for the close-out
Interiören i Columbus är klar för slutbehandlingen

Det mångsidiga vetenskapslaboratoriet kommer att användas för att genomföra experiment inom många olika områden. Längs väggarna och “taket” i den cylindriska modulen kommer det att finnas 10 forskningsställ, vart och ett ungefär lika stort som en telefonkiosk. (Kom ihåg att det inte finns något “upp” eller “ner” i rymden.) Dessa ställ kommer att användas för forskning om hur vätskor, olika levande organismer (inklusive människor) och material beter sig i tyngdlöshet.

Columbus is weighed before being transferred to the payload canister
Columbus vägs innan den placeras i lastbehållaren

Utanför Columbus finns fyra plattformar där andra experiment kan monteras och utsättas för den tuffa rymdmiljön. Det råder ingen tvekan om att Christopher Columbus skulle bli förvånad om han fick veta om det tekniska underverket som bär hans namn!