Den 4 oktober 1957 lyfte en modifierad sovjetisk raket från Kazakstan med en liten metallkula ombord – världens första satellit. Den basketbollsstora sfären, känd som Sputnik (‘följeslagare’ eller ‘satellit’), blev en sensation när den kretsade runt jorden och sände ut en ‘pip-pip’-signal. Världen blev aldrig densamma igen.
Under rymdålderns första år ledde supermakterna USA och Sovjetunionen kapplöpningen om herraväldet i rymden. Men även många andra länder, framför allt i Europa och Asien, började utveckla sina egna satellit- och bärraketprogram. I dag har enbart Europeiska rymdorganisationen 18 medlemsstater. Många av de stora genombrotten inom rymdutforskningen har sitt ursprung i Europa, från raketkonstruktion till geostationär bana.
Ett halvt sekel efter Sputnik är rymdtekniken en del av vår vardag. Vi förlitar oss på satelliter för TV och långdistanssamtal, väderprognoser, navigering och katastrofövervakning. Rymdobservatorier studerar hur planeter, stjärnor, galaxer och själva universum uppstår. Rymdfarkoster har besökt nästan alla större himlakroppar i solsystemet. Och 12 personer har vandrat på månen.
Om de senaste 50 åren markerar början på en ny era för mänskligheten, vem vet då vad som kommer att uppnås under det kommande halvseklet? Kanske blir du en av de första som semestrar på månen eller sätter foten på Mars.
