För miljontals år sedan befann sig månen mycket närmare jorden och såg större ut på himlen. Den roterade också mycket snabbare. Gradvis saktade den ner. Idag fullbordar månen ett varv var 27:e dag, vilket är samma tid som det tar att kretsa en gång runt jorden. Det innebär att vi alltid ser samma sida av månen. Den bortre sidan är alltid dold för oss.
Månen har inget eget ljus. Den lyser genom att reflektera solljus. Precis som jorden befinner sig hälften av månen i dagsljus och hälften i mörker (natt). Ibland ser vi hela dagsidan – detta kallas ‘fullmåne’.
Ibland ser vi bara en smal, böjd ljusstrimma, som kallas en ‘månskära’. Ibland kan vi inte se månen alls, eftersom vi tittar på dess nattida. Detta kallas ‘nymåne’.
Sedan urminnes tider har människor observerat hur månen tycks byta form, från en tunn halvmåne till fullmåne och tillbaka igen. Dessa ‘faser’ beror på att månen kretsar runt jorden en gång var 29½:e dag. Denna ‘månad’ har använts för att mäta tiden över hela världen i tusentals år.
