Som ni vet tenderar en bil att sakta ner när den kör uppför ett berg och att accelerera när den kör nedför. Man kan säga att bilen får ‘hjälp av tyngdkraften’, eftersom jordens tyngdkraft hjälper den att sakta ner eller accelerera. På samma sätt är det möjligt för ett rymdskepp att få en gratis åktur, utan att använda värdefullt bränsle.
Gravitationsassistans uppstår när ett rymdfarkost flyger förbi en planet eller en stor måne. Detta gör att planetens gravitation kan påverka rymdfarkosten och ändra dess bana.
Ibland ökar rymdfarkosten farten, ibland saktar den ner – beroende på om den passerar bakom eller framför planeten. Gravitationsmanövern ändrar också den riktning i vilken rymdfarkosten färdas.
En av de mest fantastiska gravitationsmanövrerna användes i samband med ESA:s Ulysses-uppdrag. Genom att passera över Jupiters nordpol slungades Ulysses in i en bana som förde den över Solens poler.
Cassini-Huygens-uppdraget utnyttjade fyra gravitationsmanövrer (en med jorden, två med Venus och en med Jupiter) på sin färd mot Saturnus.
Gravitationen spelade också en roll i ESA:s SMART-1-uppdrag. Efter att ha rört sig i en spiral bort från jorden i 14 månader började rymdfarkosten känna av månens dragningskraft. I november 2004 fångades SMART-1 in av månens gravitation och gick in i en bana runt månen.
