Raketer används för att skjuta upp satelliter och rymdfärjor i rymden. Deras kraftfulla motorer gör det möjligt att skjuta upp rymdfarkoster i rymden med otroliga hastigheter och placera dem i rätt omloppsbana. Europas viktigaste raketfamilj är Ariane. Sedan 1979 har fem huvudtyper av Ariane-raketer skjutits upp från Kourou, Europas rymdhamn i Franska Guyana.
Grundversionen av Ariane-5, kallad Ariane-5 Generic, genomförde sin första framgångsrika uppskjutning 1997. Den vägde 750 ton vid uppskjutningen. Den kunde skjuta upp två satelliter med en sammanlagd vikt på över sex ton i omloppsbana.
För att kunna konkurrera med stora bärraketer från andra länder har man utvecklat kraftfullare Ariane 5-raketer. Ariane-5 ECA kan sända upp till 10 ton i omloppsbana och kommer i framtiden att kunna transportera ännu mer än så. En annan version, kallad Ariane-5 ES, transporterar de 19 ton tunga automatiska transportfarkosterna (ATV:er) till låg omloppsbana runt jorden, där de inleder sin resa till den internationella rymdstationen (ISS).
Även om kommunikationssatelliterna generellt sett blir större finns det fortfarande ett behov av en liten bärraket för att skjuta upp andra typer av satelliter. Europa beslutade att bygga en egen kostnadseffektiv raket med fast bränsle, kallad Vega. Denna raket kan placera satelliter som väger mellan 300 och 2 000 kg i olika omloppsbanor. Vegas första uppskjutning från Kourou ägde rum den 13 februari 2012.
Europa kom också överens med Ryssland om att skjuta upp Sojuz-raketer från Kourou. Den första Sojuz-uppskjutningen från Sydamerika ägde rum den 21 oktober 2011. Sojuz är en medelstor raket som Ryssland har använt framgångsrikt i många år. ESA-satelliter som Cluster och Mars Express har tidigare skjutits upp med Soyuz från kosmodromen Baikonur i Kazakstan. Därifrån sker även bemannade uppskjutningar till ISS.
