I tusentals år har det förekommit rapporter om människor som sett starka ljusblixtar på månen. Vad kan det vara? Märkliga ljus i jordens atmosfär? Tecken på utomjordiska besökare? Eller har alla dessa människor tagit fel? Ett ESA-projekt vid namn NELIOTA har hållit utkik efter dessa blixtar, och resultaten är fascinerande!
NELIOTA står för Near-Earth Object Lunar Impacts and Optical TrAnsients. Projektet använder ett stort teleskop som drivs av Nationalobservatoriet i Aten och som är utrustat med en specialkamera som tar många bilder på mycket kort tid. Med hjälp av denna utrustning har NELIOTA-forskarna observerat månen och samlat in data. De har upptäckt många av dessa märkliga blixtar på månen – i genomsnitt en varannan timme! Så, vad är det egentligen?
Det finns massor av små stenbitar och annat material i rymden, och ibland kraschar de in i en planet eller en måne. När detta händer på jorden brinner de ofta upp i vår atmosfär och bildar det vi kallar en meteor (som ibland kallas “stjärnfall”). Vår måne har dock ingen atmosfär, så när små stenar kraschar in i den slår de mot ytan och skapar en kort blixt!
Det kraftfulla NELIOTA-teleskopet och kameran har visat att blixtarna är ganska vanliga, även om endast de allra starkaste kan ses med blotta ögat. Det är dock svårt att registrera dem, eftersom nedslagen måste ske på delar av månen som för tillfället inte är belysta av solen. Annars är de omgivande månstenarna så ljusa att de döljer blixtarna. ESA:s forskare har hittills registrerat 55 blixtar, men räknar med att de i själva verket bara ser en liten del av det totala antalet, som troligen uppgår till omkring åtta blixtar per timme!
Denna forskning är viktig av flera skäl. För det första hjälper den oss att lära oss mer om månen och varför dess kraterrika yta ser ut som den gör. Den ger oss också en bättre förståelse för hur många jordnära objekt (NEO:er) – till exempel små stenar i rymden, asteroider och kometer – som finns i jordens kosmiska omgivning. Större NEO:er kan utgöra en fara för jorden om de skulle kollidera med oss, så ju mer information vi har, desto bättre kan vi förbereda oss för att skydda oss. ESA tar detta på allvar och planerar en ambitiös rymdmission vid namn Hera som ska testa olika sätt att avleda asteroider på kollisionskurs så att de inte orsakar skada.
NELIOTA-projektet skulle egentligen avslutas snart, men det har varit så framgångsrikt att man beviljat en förlängning, och experimentet kommer nu att pågå fram till januari 2021!
Intressant fakta: NELIOTA använder Kryoneri-teleskopet, som är det största teleskopet på jorden och vars enda uppgift är att övervaka månen.
