Högt ovanför den isiga kontinenten Antarktis håller ESA:s rymdsond Envisat vakt – och det som dess instrument registrerar är ganska oroande.
Låga temperaturer och kemikalier som framställs av människan samverkar och orsakar ett ‘hål’ i ozonskiktet. Och årets ozonhål ser ut att bli ett av de största som någonsin har registrerats.
I mitten av augusti 2005 hade den redan vuxit till en yta på 10 miljoner kvadratkilometer – ungefär lika stor som Europa. Och man räknade med att den skulle växa ännu mer under september.
Ozonhålet upptäcktes först i mitten av 1980-talet, och ESA:s satelliter har kontinuerligt studerat ozonhålet sedan 1995. Deras mätningar visar att endast ozonhålen från 1996 och 2000 var större vid denna tid på året.
Ozon är en form av syre. Små mängder ozon förekommer i stratosfären, mellan 20 och 50 km ovanför jorden.
Lyckligtvis skyddar ozonskiktet oss mot solens ultravioletta strålning, som kan orsaka hudcancer. Men kemiska reaktioner där klor som människan har producerat ingår i höga moln förstör ozonet.
När våren kommer till polarområdena leder kombinationen av återkommande solljus och klorreaktioner till att ozonmolekyler bryts ned till syre. En enda klormolekyl kan bryta ned tusentals ozonmolekyler.
Informationen från Envisat är avgörande för att övervaka de säsongsmässiga förändringarna i detta skyddande skikt. Satellitdata matas in i en tjänst för ozonövervakning och -prognoser i nära realtid, som består av mer än 30 samarbetspartner från 11 länder.
