I århundraden har människor drömt om att lämna jorden och resa till andra världar. År 1957 tog Sovjetunionen sedan det första lilla steget ut i rymden genom att skjuta upp en liten satellit, kallad Sputnik. Rymdåldern hade börjat.
De tidiga rymdaktiviteterna dominerades av USA och Sovjetunionen. Med tiden lärde sig dock även Europa och Japan att bygga egna satelliter och raketer. I dag utvecklar länder som Kina, Indien, Sydkorea, Israel och Brasilien sina egna rymdindustrier.
Under de senaste 60 åren har obemannade rymdsonder skickats ut mot alla planeter i solsystemet, liksom mot många satelliter, asteroider och kometer. Rymdfarkoster har landat mjukt på ett halvt dussin himlakroppar, medan rovers har kört över ytorna på månen och Mars. Även solen har utforskats ingående av en flotta av rymdfarkoster.
Många rymdobservatorier, till exempel Hubble-teleskopet, har skickats upp för att studera den avlägsna delen av universum. De har skickat tillbaka några fantastiska bilder tagna i synligt ljus. Men de kan också observera stjärnor och galaxer vid våglängder som är osynliga för det mänskliga ögat – radio-, infraröd-, ultraviolett-, röntgen- och gammastrålning. Den stora mängden upptäckter har förändrat vårt sätt att se på universum.
Mer än 500 personer har dessutom flugit i rymden sedan Jurij Gagarin banade väg 1961. 20 personer har rest till månen och 12 av dem har vandrat på månen. Rymdstationer har byggts, och astronauter har lärt sig att leva och arbeta i rymden under många månader, eller till och med år.
