Den 21 oktober inleddes en ny era med den lyckade uppskjutningen av de två första operativa rymdfarkosterna i Europas globala satellitnavigeringssystem Galileo. Den spektakulära, eldiga uppskjutningen var också en milstolpe för Europas tillgång till rymden. Det var första gången som en ryskbyggd Sojuz-raket sköts upp från den nya, specialbyggda uppskjutningsplatsen i Kourou i Franska Guyana.
Hittills har alla Sojuz-raketer skjutits upp från Baikonur i Kazakstan eller Plesetsk i Ryssland. Genom att skjuta upp den från Europas rymdhamn, nära ekvatorn, kan den europeiska Sojuz-raketen dock transportera upp till 3 ton till en ‘geostationär överföringsbana’. Detta kan jämföras med endast 1,7 ton vid uppskjutningar från Baikonur. Den förbättrade prestandan möjliggörs av den extra hastighet som jordens snabba rotation vid ekvatorn ger.
Soyuz VS01-uppskjutningen, som genomfördes av Arianespace, inleddes kl. 10.30 GMT (12.30 CEST) och alla Soyuz-steg fungerade felfritt. Den övre steget Fregat-MT släppte ut Galileo-satelliterna för validering i omloppsbana (IOV) i sina målbana på 23 222 km höjd, 3 timmar och 49 minuter efter uppskjutningen.
Under uppdragets inledande fas styrs Galileo IOV-satelliterna från Toulouse i Frankrike av ett gemensamt team från ESA och den franska rymdorganisationen (CNES). De kommer så småningom att överlämnas till SpaceOpal, ett gemensamt företag mellan det tyska rymdcentret (DLR) och det italienska företaget Telespazio, för 90 dagars testning. Nästa år kommer de att få sällskap av ytterligare ett par IOV-satelliter. När konstellationen är färdigställd kommer den att bestå av 30 satelliter som kretsar i tre olika banor.
