Det är enkelt att mäta vindhastighet och vindriktning på en plats på marken, men hur ser vindförhållandena ut på olika höjder över hela jorden? En enastående ny europeisk satellit, kallad Aeolus, kommer snart att ge svaret.
Uppdraget, som vanligtvis kallas helt enkelt “Aeolus”, har fått sitt namn efter guden i den grekiska mytologin som utnämndes till “vindarnas väktare”. Rymdfarkosten, vars uppskjutning är planerad till 2008, kommer under tre år att observera jorden och mäta de vindar som sveper runt vår planet.
ESAs vindmätare kommer att vara utrustad med ett stort instrument (ALADIN) som ska undersöka alla skikt i atmosfären upp till en höjd av 30 km. ALADIN består av en kraftfull laser och ett stort teleskop kopplat till en mycket känslig mottagare. Lasern sänder ut korta pulser av intensivt ljus in i atmosfären. Detta ljus sprids av gasmolekyler, dammpartiklar och vattendroppar.
En del av det bakåtspridda ljuset fångas upp av rymdfarkostens teleskop och skickas vidare till mottagaren ombord. Genom att analysera signalen går det att beräkna hastigheten och riktningen hos den rörliga luften på olika höjder i atmosfären.
Framtiden är här: Lasrar. Upphovsrätt: ESA.
Många mätningar måste medelvärdesberäknas för att man ska kunna få fram exakta vindobservationer. För varje 700 laserpulser erhålls en vindprofil. Data som lagras ombord på Aeolus kommer att sändas var 90:e minut till en markstation på Svalbard i Norge. Denna informationsflod kommer inte bara att bidra till bättre väderprognoser, utan även till långsiktig klimatforskning.
