Det är bara några månader kvar till uppskjutningen av Europas senaste vädersatellit. Två Meteosat Second Generation-satelliter (MSG) befinner sig redan i omloppsbana, men de tjänster de tillhandahåller är så viktiga att en tredje satellit snart är färdigställd. Uppdragskontrollanterna utbildas redan för att sköta driften av den nya vädersatelliten.
MSG-3, som väger 2 ton, är den tredje i en serie av fyra europeiska satelliter som är utformade för att observera väderförändringarna över Europa, Afrika och Mellanöstern. Den första i serien, MSG-1 – som döptes om till Meteosat-8 när den togs i drift – sköts upp 2002. MSG-2 (Meteosat-9) följde tre år senare. MSG-satelliterna är en fortsättning på en mycket framgångsrik serie meteorologiska satelliter som inleddes med Meteosat-1 år 1977.
Från en geostationär bana, 35 800 km ovanför ekvatorn, sänder de roterande, cylinderformade Meteosat-satelliterna tillbaka detaljerade bilder var 15:e minut. Det är dessa bilder som vi ser i väderprognoserna på TV och på webbplatser. Uppgifterna från dessa ”ögon i himlen” ger förvarningar om stormar, snöstormar eller översvämningar, vilket bidrar till att rädda liv och spara stora summor pengar.
Förutom att de sänder tillbaka bilder i många olika våglängder av synligt och infrarött ljus är MSG-satelliterna utrustade med ett instrument som gör det möjligt för forskare att avgöra om jorden blir kallare eller varmare. En tredje nyttolast används för sök- och räddningstjänster och vidarebefordrar nödsignaler från flygplan och fartyg.
MSG-satelliterna tillverkas i Cannes, Frankrike, av Thales Alenia Space. ESA ansvarar för utvecklingen och sköter den inledande driften i omloppsbana. Cirka 10 dagar efter uppskjutningen kommer kontrollen över MSG-3 att överlämnas till EUMETSAT – den europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter – som har sitt säte i Darmstadt, Tyskland.
