Då och då lyser vår galax, Vintergatan, upp av en enorm explosion. Denna våldsamma händelse, som kallas en supernova, markerar döden för en superjätte – en jättestor stjärna som är många gånger större än Solen. En av de senaste supernovorna i Vintergatan inträffade för cirka 340 år sedan i stjärnbilden Kassiopeja, och kallas därför Kassiopeja A (Cas A).
Cas A ligger tiotusen ljusår från jorden. Observatorier som NASA:s och ESA:s rymdteleskop Hubble har genomfört detaljerade undersökningar av det kvarvarande molnet av glödande gas och stoft.
Bilderna visar en söndersliten ring av material som rör sig snabbt bort från explosionsplatsen. En del av materialet rör sig med en hastighet på cirka 50 miljoner km per timme (tillräckligt snabbt för att ta sig från jorden till månen på 30 sekunder!). De enorma virvlarna av spillror lyser eftersom de har värmts upp av chockvågen från supernovan när den passerade förbi.
Det finns flera olika typer av supernovaexplosioner. Cas A exploderade när en liten stjärna, en så kallad vit dvärg, drog till sig stora mängder material från en närliggande stjärna. Allteftersom gasen ansamlades blev den vita dvärgen så het och aktiv att den exploderade. Andra supernovor uppstår när massiva stjärnor tar slut på kärnbränsle i sina kärnor. Eftersom kärnan inte längre kan avge någon energi kollapsar den och förstör stjärnan.
Supernovor är viktiga eftersom de sprider stjärnmaterial över hela galaxen. Nästan allt på jorden (inklusive oss!) består av grundämnen (som kol och järn) som härstammar från detta stjärnstoft.
