ESA har observerat jorden från rymden ända sedan uppskjutningen av sin första vädersatellit, Meteosat, år 1977. Sedan detta framgångsrika första uppdrag har en hel serie av Meteosat-satelliter samt ERS-1, ERS-2 och Envisat försett oss med enorma mängder data om jorden, dess klimat och den föränderliga miljön.
Det är mycket viktigt att vi fortsätter att lära oss mer om vår planet om vi ska kunna förstå jordsystemet och dess processer, så att vi kan förutsäga vilka effekter ett förändrat klimat kan medföra. Satelliter kan hjälpa oss att skaffa oss denna kunskap:

-
GOCE: ESA:s gravitationsuppdrag
GOCE har samlat in information om jordens gravitation med större detaljrikedom än någonsin tidigare. Uppgifterna används för att studera havsströmmar, förändringar i havsnivån, landytans höjd och djupet på bergsrotarna.
-
SMOS: ESA:s vattenuppdrag
SMOS mäter markfuktigheten och havets salthalt och hjälper oss att förstå processerna mellan jordytan och atmosfären samt att förbättra våra väder- och klimatmodeller.
-
CryoSat: ESA:s isuppdrag
CryoSat övervakar mycket små förändringar i tjockleken på is som flyter i haven och i tjockleken på de enorma istäcken som täcker Grönland och Antarktis. Dessa mätningar ger oss en bättre förståelse för sambandet mellan is och klimat.
-
Swarm: ESA:s uppdrag för att kartlägga jordens magnetfält
Swarm, som ska skjutas upp i år, är en konstellation bestående av tre satelliter som kommer att göra exakta mätningar av de magnetiska signalerna som kommer från jordens kärna, mantel, jordskorpa, haven och högt ovanför oss i magnetosfären.
-
ADM-Aeolus: ESA:s vinduppdrag
ADM-Aeolus, som ska skjutas upp under 2015, kommer att observera vindförhållandena över hela världen och förse oss med välbehövlig information för att förbättra väderprognoserna.

-
EarthCARE: ESA:s uppdrag för att studera moln och aerosoler
Den europeisk-japanska EarthCARE-uppdraget, som ska skjutas upp 2015, kommer att förbättra vår förståelse av jordens strålningsbalans i klimat- och väderprognosmodeller.
-
Sentinel-uppdrag
En ny serie satelliter håller på att utvecklas, kallad Sentinels. Dessa ”ögon i himlen” kommer att skicka tillbaka enorma mängder data om jordens yta och atmosfär. Denna information kommer att användas av det europeiska programmet för global övervakning av miljö och säkerhet (Copernicus).
-
Meteosat
Meteosat-satelliterna är Europas vädersatelliter. De kartlägger moln, land, hav, snö och is både dag och natt, undersöker klimatet och samlar in data som hjälper meteorologerna att upptäcka och förutsäga farligt väder.
-
MetOp
Rymdsonden MetOp kartlägger nästan hela jorden två gånger om dagen. Tack vare sina elva instrument skickar den tillbaka mycket detaljerade och exakta data om moln, temperatur, luftfuktighet, ozon, vindar över havsytan och annan användbar meteorologisk information.