Flytta på er, Frankrike, Italien och Tyskland. I robotfotbollens värld är Österrike kung. Denna 21-talsvariant av fotboll är på modet vid Institutet för robotvetenskap, eller mekatronik, vid Tekniska universitetet i Wien i Österrike. Men de minirobotar som är så duktiga på sport har också ett mycket allvarligare syfte.
Hittills har robotar avsedda för användning i rymden inte försett med någon intelligens. Enheter som den europeiska robotarmen är helt beroende av en mänsklig operatör. Däremot är minifotbollsspelarna tränade att vara smarta och har flera olika programvarunivåer. Strateginivån definierar robotens position och roll – till exempel att den ska försvara målet. Nästa nivå styr komplexa rörelser.
Av denna anledning har robotfotbollsspelarna valts ut av ESA:s Advanced Concept Team för att delta i ett japansk-europeiskt projekt som kallas ‘Furoshiki’. Tanken är att spänna upp ett enormt nät mellan fyra satelliter i omloppsbana för att producera solenergi. Minirobotar kommer att klättra över detta nät för att fästa solcellerna på plats.
I ett experiment i tyngdlöshet som genomfördes i januari 2006 fick två Roby Junior-robotar i uppgift att klättra över ett “svävande” nätstycke. En av robotarna lyckades med detta i 30 sekunder och tog sig fram mer än två meter. Denna blygsamma framgång kan en dag leda till utvecklingen av smarta, robusta robotar som inte påverkas av den ogästvänliga miljön i rymden. En sak är säker: de första människorna på Mars kommer inte att vara ensamma.
