Astronomer världen över väntar med spänning på uppskjutningen av en Ariane 5-raket som ska transportera två banbrytande ESA-satelliter uppkallade efter berömda europeiska forskare: Planck och Herschel. Dessa toppmoderna rymdobservatorier, som liknar tidsmaskiner från 2000-talet, kommer att blicka tillbaka i tiden och hjälpa forskarna att avslöja hemligheterna kring hur stjärnor, galaxer och själva universum uppstod.
Herschel kommer att bli det största teleskop som någonsin skickats upp i rymden. I dess hjärta finns en 3,5 meter bred huvudspegel – som är betydligt större, men lättare, än spegeln i Hubble-teleskopet. Observatoriet, som väger 3,4 ton, är uppkallat efter den tysk-brittiske astronomen William Herschel, som skrev historia genom att upptäcka osynligt infrarött ljus (som vi upplever som värme) år 1800. Tre instrument på det moderna Herschel kommer under minst tre år att undersöka moln av kallt stoft, där stjärnor föds, samt avlägsna galaxer som lyser starkt i det infraröda spektrumet.
Vid sidan av Herschel kommer det att finnas en satellit som är utformad för att blicka tillbaka till tidernas begynnelse. Rymdfarkosten, som väger 1 900 kg och har fått sitt namn till ära för den tyske fysikern Max Planck, kommer att studera de svaga ekon som finns kvar efter universums födelse i Big Bang. Dessa ekon visar sig som temperaturvariationer på några miljondelar av en grad. För att kunna upptäcka och kartlägga denna osynliga mikrovågsstrålning måste Plancks två detektorer kylas ned till -273 grader Celsius. Under en period på cirka 15 månader kommer observatoriets 1,5 m stora huvudspegel att samla in den extremt svaga strålningen, som påbörjade sin resa mot jorden för cirka 14 miljarder år sedan.
