{"id":293,"date":"2019-04-29T08:23:41","date_gmt":"2019-04-29T06:23:41","guid":{"rendered":"https:\/\/kids.esa.int\/esa_satellite_tracks_down_methane_on_mars\/"},"modified":"2026-10-08T00:26:30","modified_gmt":"2026-10-07T22:26:30","slug":"esa_satellite_tracks_down_methane_on_mars","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/esa_satellite_tracks_down_methane_on_mars\/","title":{"rendered":"ESA:s satellit sp\u00e5rar metan p\u00e5 Mars"},"content":{"rendered":"<div class=\"lede\">\n<p>Den 15 juni 2013 var NASA:s rover Curiosity fullt upptagen med att utforska Mars yta. Dess sensorer uppt\u00e4ckte n\u00e5got som gjorde operat\u00f6rerna p\u00e5 jorden mycket uppspelta: en gas som kallas metan. Vi har mycket metan p\u00e5 jorden. Den kan bildas genom geologiska processer och av levande varelser.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<p>Inom vetenskapen g\u00e4ller att ju mer data man samlar in om n\u00e5got, desto b\u00e4ttre blir forskningen. D\u00e4rf\u00f6r har en grupp forskare studerat data som samlats in av ESA:s satellit Mars Express, som kretsade runt Mars vid samma tidpunkt. De har nu uppt\u00e4ckt att \u00e4ven Mars Express uppt\u00e4ckte metanet!\u00a0<\/p>\n<p>S\u00e5, vad kan ha orsakat metanet p\u00e5 Mars? Metan bryts ned mycket snabbt s\u00e5 snart det uts\u00e4tts f\u00f6r till och med Mars tunna atmosf\u00e4r, vilket inneb\u00e4r att den gas som uppt\u00e4ckts av Curiosity och Mars Express m\u00e5ste ha bildats eller sl\u00e4ppts ut alldeles nyligen. En teori \u00e4r att metanet bildades f\u00f6r miljoner, eller till och med miljarder \u00e5r sedan. Det kan ha varit inst\u00e4ngt under jordytan under hela denna tid, tills det slutligen lyckades ta sig upp till ytan, d\u00e4r det uppt\u00e4cktes av v\u00e5ra robotutforskare.<\/p>\n<figure class=\"wp-block-image size-large\" data-width=\"5333\" data-credit=\"ESA\" data-detail-url=\"https:\/\/www.esa.int\/ESA_Multimedia\/Images\/2018\/04\/Comparing_the_atmospheres_of_Mars_and_Earth\" data-licence=\"ESA Standard Licence\" data-licence-url=\"https:\/\/www.esa.int\/ESA_Multimedia\/Terms_and_conditions_of_use_of_images_and_videos_available_on_the_esa_website\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" style=\"max-width:100%;height:auto\" src=\"https:\/\/www.esa.int\/var\/esa\/storage\/images\/esa_multimedia\/images\/2018\/04\/comparing_the_atmospheres_of_mars_and_earth\/17444033-1-eng-GB\/Comparing_the_atmospheres_of_Mars_and_Earth.jpg\" alt=\"Comparing the atmospheres of Mars and Earth\"><figcaption>En j\u00e4mf\u00f6relse mellan atmosf\u00e4rerna p\u00e5 Mars och Jorden<\/figcaption><\/figure>\n<p>En annan teori \u00e4r att metanet kan ha bildats av mikroskopiska livsformer p\u00e5 Mars, som producerar metan som en restprodukt. Det \u00e4r en sp\u00e4nnande m\u00f6jlighet, men det kr\u00e4vs fler bevis innan vi kan dra den slutsatsen!\u00a0<\/p>\n<p>Forskarna lutar f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e5t geologiska f\u00f6rklaringar snarare \u00e4n biologiska. Metangas kan frig\u00f6ras fr\u00e5n bergarter \u00f6ver hela Mars, i sm\u00e5 m\u00e4ngder \u00e5t g\u00e5ngen. Mars har ocks\u00e5 stora m\u00e4ngder is, som kan binda metangas. N\u00e4r isen sm\u00e4lter eller spricker kan gasen l\u00e4cka ut i atmosf\u00e4ren.<\/p>\n<figure class=\"wp-block-image size-large\" data-width=\"3638\" data-credit=\"ESA\" data-detail-url=\"https:\/\/www.esa.int\/ESA_Multimedia\/Images\/2019\/04\/How_to_create_and_destroy_methane_at_Mars\" data-licence=\"ESA Standard Licence\" data-licence-url=\"https:\/\/www.esa.int\/ESA_Multimedia\/Terms_and_conditions_of_use_of_images_and_videos_available_on_the_esa_website\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" style=\"max-width:100%;height:auto\" src=\"https:\/\/www.esa.int\/var\/esa\/storage\/images\/esa_multimedia\/images\/2019\/04\/how_to_create_and_destroy_methane_at_mars\/19329127-1-eng-GB\/How_to_create_and_destroy_methane_at_Mars.jpg\" alt=\"How to create and destroy methane at Mars\"><figcaption>Hur man skapar och bryter ned metan p\u00e5 Mars<\/figcaption><\/figure>\n<p>N\u00e4sta steg i denna forskning \u00e4r att g\u00e5 igenom ytterligare data fr\u00e5n Mars Express f\u00f6r att leta efter andra tillf\u00e4llen d\u00e5 metan skulle ha kunnat uppt\u00e4ckas. Dessutom kretsar just nu en ny rymdsond, ESA-Roscosmos ExoMars Trace Gas Orbiter, runt Mars och unders\u00f6ker planetens atmosf\u00e4r. Vem vet vad den kommer att uppt\u00e4cka!<\/p>\n<p><i>Intressant fakta: Mars Express skickades upp 2003 och det tog sex m\u00e5nader f\u00f6r den att n\u00e5 Mars. Den \u00e4r fortfarande i drift, trots att det har g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ng tid, och hj\u00e4lper oss att l\u00e4ra oss mer om den r\u00f6da planeten.<\/i><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Back on 15 June 2013, NASA\u2019s Curiosity rover was busy exploring the surface of Mars. Its sensors detected something that made its operators back on Earth very excited: a gas [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"esa_banner_image":"https:\/\/www.esa.int\/var\/esa\/storage\/images\/esa_multimedia\/images\/2018\/04\/mars_express\/17447281-1-eng-GB\/Mars_Express.jpg","esa_banner_description":"Mars Express","esa_banner_credit":"Spacecraft image credit: ESA\/ATG medialab; Mars: ESA\/DLR\/FU Berlin","esa_banner_licence":"CC BY-SA 3.0 IGO or ESA Standard Licence","esa_banner_detail_url":"https:\/\/www.esa.int\/ESA_Multimedia\/Images\/2018\/04\/Mars_Express","esa_external_url":"","esa_external_new_window":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":true},"categories":[26],"tags":[],"panel":[],"language":[],"age":[],"duration":[],"resource_type":[],"audience":[],"wf_post_folders":[],"class_list":["post-293","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-news"],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/293","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=293"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/293\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4392,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/293\/revisions\/4392"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=293"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=293"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=293"},{"taxonomy":"panel","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/panel?post=293"},{"taxonomy":"language","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/language?post=293"},{"taxonomy":"age","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/age?post=293"},{"taxonomy":"duration","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/duration?post=293"},{"taxonomy":"resource_type","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/resource_type?post=293"},{"taxonomy":"audience","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/audience?post=293"},{"taxonomy":"wf_post_folders","embeddable":true,"href":"https:\/\/kids.esa.int\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/wf_post_folders?post=293"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}